Arbetsdagen gick att härda ut, trots min ansträngda snoriga snok. Näsdukar fina och lena dränks med obehag inom loppet av en tiondels sekund. Stackars dom. Med stor frustration på väg till Scania, snöar det stormbyar och den vita inlånade bilen från päronen är nästintill osynlig när jag traskar ut för att åka till Mönsterås i ishalka. Vintern är fin och vacker på många sätt, men nu är jag verkligen le på den här väderleken. Ringer Rebecca, påminner henne om det stora trafikkaoset som råder längs vägarna. 30 km/h på 100-väg. Seg. Blir sen, skottning väntar. Väl hemma har min sambo slitit och skottat hela infarten, hon är så fin, älskar henne.
Värmekuddar roterar i micron, det är kallt. Trots en varm dusch fryser man konstant, snälla Tone ge oss sol och plusgrader. Nu.