Publicerad 2009-01-29 22:41:21 i Allmänt,
Horn i pannan växte fast i pannan denna torsdag. Ångest. Inte för att hanna flyttar sitt hushåll till ett annat. Utan för ett erbjudande jag inte vet om jag kan neka. Piss, vad jobbigt. Förvirrad, kluven och orolig. Jag är inte i mina sinnes fulla bruk att ta ställning till något överhuvudtaget. Hade nog med problem dessförinnan. Under morgondagen flyttar min x-maka ut ur huset. Har lovat att hjälpa henne, vi är goda vänner och jag är tacksam för vår tid tillsammans. Lärorikt. Erfarenhet. Önskar henne all lycka framöver.
Från ett horn till ett annat, Melissa Horn. Vilken människa, lyssna på hennes musik. Gör en duett med allas vår Winnerbäck. Låten, "som jag hade dig förut" går ända in i märgen. Magiskt.
Lördagen kommer bestå av en riktig poker- och fotbollskväll. Endast grabbar, enbart korv:)
Önskar alla en trevlig helg, ta hand om er.
Publicerad 2009-01-28 12:22:33 i Allmänt,
Först och främst, tack alla ni som besvärar er och loggar in på min blogg och ger kommentarer. Uppskattar det kopiöst. Fortsätt gärna med det, det värmer.
Som inlägget innan, livet leker och jag måste erkänna att det gör det fortfarande, hela tiden. Jag börjar ta rätt steg i dansen skilsmässa och det är inga lätta steg, det kan jag garantera. Inte för mig, inte för hanna.
Kvällstid som nu, har man tid till eftertanke. Detta är rätt, rattvist mot både henne och mig. Vi är och kommer förhoppningsvis vara väldigt goda vänner framöver, sen är det stopp. Bäst för oss. Bäst för Lexus.
Åt upp mig många gram idag, svullat ordentligt. I euforisk lycka känner jag mig som kolibrin i "Kalles jul". Ni vet den där lite svullna/överviktiga blå fågeln som sjunger bum bum bum bum. Vill synas på nytt och lyckas nog med det. I all elände måste man se saker ur nya perpektiv. Slut på gamla vanor och betéenden, slut på tunnelseende. Det ljusnar, jag är på rätt väg och det är asfalterat under mina fötter.
Publicerad 2009-01-27 12:40:30 i Allmänt,
Igår var det varit lite positivare Tobias Dahlin. Känner mig solid inför kommande helg. Hanna ska flytta.
Har lovat att assistera, köra ett par lass.
Knegade till tjugoett, men kände att jag kunnat jobba hela natten. Fylld av energi. Jaha, tisdag idag...det närmar sig med stormsteg. Fick värsta genombrottet igår. Hände så mycket positiva saker under måndagen. Vill inte bli alltför personlig, vil inte släppa rena rama smällkaramellen här på bloggen. Ingen skit till nån, inte alls, bara lite beröm från oväntat håll, till mig:)
Snart väntar ytterligare ett arbetspass. Ska hämta "ragger", eller på ren svenska, raggmunk hos morsan. Mumma. De fick rester från igår. Hanna och jag var nere på Irene Gatukök här i Mås. Beställde kroppkakor, fyra stora kroppisar med lingon och grädde. Hör och häpna, trettiofem kronor. Rena rånet. Vill slå ett slag för Irenes gatukök, fantastisk mat, stora portioner samt billigt så t o m Kommandoran kunde ätit där.:)
Livet leker och jag är delaktig i det. Glad.
Publicerad 2009-01-25 17:10:34 i Allmänt,
Min sömn, är fullständigt obefintlig. Horribelt i natt, igen. Låg och glodde i taket, på en specifik punkt. När man sedan upptäcker att man bara stirrar, vattnas det irriterat i ögonen och det kliar och svider så fort man blundar.
Trött i kroppen, trött i själen, trött på allt.
Klagande montör, söker dock inte empati, möjligen en sorts förståelse.
Hade Törnrosa en pojkvän förresten?
Hennes annons lyder:
Söker efter en kille som är morgon- och kvällstrött och som avskyr långa skogspromenader.
Rastlöshet är ett mycket stort hinder...
Jag finns här.
Jonas inledde sitt trettiosjunde levnadsår igår. Stort grattis! Hade kunnat vara där, men måste ordna upp
misären på hemmaplan, innan en bortamatch.
Ringde Adde idag, snackade om allt. Ingenting och lite där emellan.
Bestämde oss för somliga åtaganden att genomföra så fort skilsmässan hade vunnit laga kraft.
Snart.
Publicerad 2009-01-24 16:56:09 i Allmänt,
Dagen D närmar sig och denna eftermiddag har hanna påbörjat sitt packande. För egen del blir det en sorts inventering. Gränslöst mycket föremål man samlar på sig under knappt fyra år.
Dagens uttalande omfattar min kost. Häpnadsväckade fakta konstaterar att jag förlorat ohyggligt många kilon. På gränsen till undernärd. Min normalvikt på sjuttiotvå, har strypts med sju kilo. En dietist skulle placera mitt huvud under giljotinen för jag har verkligen begått ett kriminellt tjänstefel med mina matvanor. För att gnugga mitt ordförråd ytterligare, har jag nu ägnat tid åt sanningen om mig, min kost. Valde att kalla den
M som i mat....
Mat,
måste mata mig motvilligt,
mask med megamage månne?
Mycket motbjudande.
Monotomt mönster,
min mamma Mona medger.
Mjölk med mycket mineraler,
meningslöst.
Medioker meny,
märker många medlidande
Men, mestadels mätt.
Märkligt.
Har verkligen inga ätstörningar. Problemet är att jag aldrig är hungrig. Känner ingen hunger överhuvudtaget. Kan gå en hel dag utan att vara hungrig eller sakna mat. När man befinner sig en skilsmässa fungerar inte dock rutiner som förr. Nuläge: pizza in, pizza ut.
Publicerad 2009-01-23 12:05:54 i Allmänt,
Hushålltjänster blir lidande dessa dagar, ingen hemlighet direkt. Vi saknar båda orken att ta nästa steg. Det så annars, glamorösa huset står i ett svart dunkel nu, med disk och tvätt. Skilsmässan blir som anledning att ta permission från vardagen. De levande växterna har kastat in handduken, de är dräpna, vissna. Vi inväntar besked nu, ett sorgligt sådant, men det är oumbärligt.
Signaturen...jag har skrivit mitt namn hundra gånger, hundra till, minst.
Papper ska undertecknas. Lagfart, huslån, EoN och Agria.
Lexus, vår lille maine coon har fått manen uppkammad. Ser ut som en sockervadd, men han verkar lycklig trots allt.
Vardagen fortsätter i samma rytm, den ena dagen är alltid den andra lik. Elegi.
Fast jag misströstar inte helst. Försöker hålla mig flytande över vattenytan.
Fick ett infall idag, jag klagar gärna på när jag blir orättvist behandlad, men man måste kunna ge beröm åt andra hållet likaså. Det handlar om Posten. Mannen eller kvinnan som kör ut min post har varit tålmodig med mig eftersom jag har haft saker i vägen för brevlådan. Det låg en lapp i med texten ungefär så här: "Kära husägare, jag skulle bli väldigt glad om du undviker att övertäcka din brevlåda, min arbetsmijlö skulle förbättras avsevärt då, tack posten". Posten ligger trots allt i min låda, så jag lägger ut en lapp till postgubben.
"Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för mitt omogna beteende. Självklart vill jag att du ska ha en bättre miljö att arbeta i och jag ska göra mitt yttersta för att hjälpa dig i vardagen. Posten gör ett fantastiskt jobb, du är med i det fantastiska, var stolt över ditt jobb. Utan sådana varma människor som du skulle Sverige ligga i respirator". TD
Publicerad 2009-01-22 22:53:44 i Allmänt,
Obegripligt förvirrad, en bekant känsla. Den återkommer med jämna mellanrum. Försöker sätta mig in i situationen som ensam, men finner inga svar. Speciellt kvällstid, när kroppen varvar ner och vårt hus befinner sig i stiltje trycker sig orolighetssymptomen in.
Mina vänner har varit ett fantastiskt stöd.
Man märker vilka som är en ens polare,
på riktigt,
äkta.
Har inlett ett projekt med Markus, en av de stöttepelare som funnits med mig sen uppkomsten av denna vemodiga händelse. Jag försöker tillsammans med honom uppmuntra både min och hans vardag genom Unibet. Vinna cash, ha roligt och spänning på samma gång, liksom ett kinderägg. På pricken.
Vi ligger för närvarande i intäkterkolumnen. Visionen, tja ett extra tillskott i kassan innan semesterns första dagar.
Publicerad 2009-01-22 16:53:18 i Allmänt,
Tänk om man levde livet baklänges, sammanfattningsvis-man föds skrynklig och ont i alla leder vid 85 års ålder, börja jobba när man går ner till 65 år, jobbar tills man är 18 år. Sedan börjar man plugga och man kan skolka hela tiden, för man ska ju inte jobba efter plugget ändå. Då ska man förenas med gamla arbetskamrater i förskolan och sen dagis. Sen avlider man när man är mycket mycket liten. Vad vill jag då poängtera med det här? Jo, i ärlighetens namn, det kan inte vara meningen att man ska plugga som en get, jobba som en häst och dö, likt en meningslös mygga på midsommarafton? Nej.
Efter detta stycket känner jag att mina två hjärnhalvor har slutits fred med varandra så jag avslutar mina fantasier.
Lite mer allvar nu, papprerna är skickade till tingsrätten och vi väntar på att klubban ska slås i bordet och förklara oss äktenskapsskillnad. Sedan är det dags för bodelning och efter det blir det öga-mot-öga med banken. Vi känner att detta är rätt beslut, båda hanna och jag.
Igår fick granen strippa av sig all utsmyckning och dansade, med lite hjälp, ut på gräsmattan. Skönt att slippa se eländet. Övriga julprodukter tuggar wellpapp på vinden, all jul är borta. Förlösande.
Publicerad 2009-01-21 18:02:46 i Allmänt,
Ny dag, nya möjligheter och ett ljusare sken i tunneln nu. Ungefär som en dimmerbelysning man har inomhus. Har varit väldigt aktiv de senaste arbetsdagarna, just för att kunna tänka på något annat. Visserligen slungas man då och då tillbaka till en orolig mage av vad som komma skall. Samtidigt måste jag medge att det är en spännande tid som väntar. Livet som frånskild har man i ordets rätta bemärkelse aldrig upplevt, men det sorgsna och abrupta avslutet känns lite som en rutin för mig personligen. Livserfarenhet.
På kneget flyter det på, inne i ett stim av "QuadraPop". Ett spel, en kloning av tetris vill jag påstå som sätter sig som en fästing skrevet:)
Jag leder high score, självklart enligt planerna:)
Vann en auktion på tradera igår med,har alltid barnasinnet kvar. Det måste man bejaka, tänk att vara vuxen jämt?
Trist.
För övrigt, kvällen består inte av några större överraskningar. Ligger lågt, mycket lågt.
Publicerad 2009-01-20 18:50:39 i Allmänt,
Sanden i timglaset rinner sakteliga mot slutet av vårt äktenskap. Bandet bryts upp, för gott. En epok går i graven, men vänskapen hanna och jag besitter är väldigt god. Skönt.
Senaste dygnen har jag fått något oönskat beroende av mjölk. Hur kan man få det när man så här långt i livet inte gillat mjölk speciellt mycket? Eftersom jag för tillfälligt är onormalt mager skriker kroppen efter vitaminer och kalcium och jag måste ta tag i mina matvanor, de är för bedrövligt.
När denna tid är över och vi inleder våra liv på varsitt håll, ska jag belöna mig ordentligt. Bli ego för en tid.
Lönen spenderas just nu på räkningar, jag måste få en stabilitet i ett sparande och kunna unna mig njutning.
Börja leva.
Igen.
På riktigt.
Publicerad 2009-01-18 14:04:28 i Allmänt,
Söndag eftermiddag, sov till 12.50 så jag måste erkänna att jag är nyvaken. Jag satt uppe igår och kollade på Lasse Winnerbäck "Solen i ögonen". Fantastiskt vad det människan kan beröra. Han får mig att må bra verkligen, det har han alltid gjort.
Nu till veckan blir det Scania igen och det är snart dags för studier. Jag har valt ledarskap vilket resulterar i 7,5 högskolepoäng, inte så dumt för ett ganska naket och osminkat CV. Jag har visserligen en del meriter inom företaget, men för att söka vidare till högskola, nej. Tror emellertid, att man numera kan söka på arbetslivserfarenhet och det har man ju, snart sex år på Scania.
Mina bröder ringde igår och frågade hur jag mådde. Det är lugnt säger jag. För närvarande är det soft.
Jonas undrade om jag kom hem till Kumla nästa helg, han ville att jag skulle vara med in nån innebandycup och det skulle ju smaka det. Jag vet dock inte än, mycket att stå i här hemma, personalfest och fotboll. Dessa heliga tipslördagar.
Jag eldar för fullt i braskaminen och Lexus värmer sin kraftiga vinterpäls precis framför. Vi myser båda två, var och en på sitt lilla vis.
Jag är så glad att han ska bo med mig, han kommer lyfta upp min tillvaro till nya dimensioner...
Publicerad 2009-01-13 12:31:12 i Allmänt,
Sedan en månad tillbaka har jag varit ledig från jobbet, tills idag. Personligen har jag länge längtat efter den här dagen. Få börja jobba igen, träffa alla vänner och andas lite industrilukt. Just nu är det absolut det bästa hälso- och rehabinstitut jag kan ha. Känna att man kommer in i vardagen igen, känna sig viktig och uppskattad. Allt här hemma är så dystert just nu, inget konstigt med det såklart.
Granen, den dyra granen som vi klädde runt jul följer både min och min snart ex-makas känslor. Den hänger, grenarna är böjda och det gör vi med, lite till mans.
Den enda levande varelsen som bara njuter vidare är Lexus. Han har trängt in sig mellan två blomkrukor och tittar på fåglarna utanför, helt bekymmerslöst. Tänk att få vara en katt? Hur skönt skulle det vara?
Hursomhelst, han ger oss båda mycket kärlek och jag är verkligen glad att han ska stanna hos mig. Givetvis ska ha får vara hos hanna då jag åker bort. Vi älskar den katten så oerhört, båda två. Vi måste lösa det så bra vi kan för hans skull, det är en skyldighet.
I morgon kommer mäklaren hit och ska värdera huset, vi ska skicka in papper om äktenskapsskillnad och sedan ringa en jurist. Det är inga dåliga summor de plockar ut. Oförskämt.
Publicerad 2009-01-12 22:12:10 i Allmänt,
En passande rubrik på dagen som varit idag. I en skilsmässa så finns det hur mycket lagar och förordningar som helst att tänka på. Ord såsom bodelning, äktenskapsskillnad och lagfarter är ord som jag aldrig vill bekanta mig med igen. Någonsin.
Har varit på banken och snackat med en handläggare hela förmiddagen och det bara snurrar siffror i skallen på mig nu, samtidigt som ensamheten blir mer och mer påtaglig, och jag fruktan den enormt.
Mår verkligen inte bra idag, första dagen som jag känner hopplöshet, och att människan är både girig och bräcklig på samma gång. Girig för att få det man vill, och bräcklig därför att man ena stunden är ledsen, den andra arg och förbannad samt den tredje varianten då man är helt likgiltig, man skiter i vilket.
Det sistnämda har jag känt den senaste tiden fram till idag. Idag har jag varit nere ett flertal gånger, ledsen alltså, utan att för den skull gråta. Eftersom hanna och jag är så bra vänner innerst inne så kan vi trösta varandra. Då känns det genast bättre. Fast just nu går vi på varandra, man är som bror och syster nästan.
Tack och lov är hanna och jag är så goda vänner, vi kompromissar rättvist och kringgår inte lagen. Vi vill båda den andra hälften väl.
Publicerad 2009-01-07 19:33:13 i Allmänt,
Hejsan!
Tobias Dahlin heter jag och är 27 år gammal. Denna blogg är ett medel för mig att gå i genom en skilsmässa som just inletts. Så här i början av denna period kommer mycket handla om min seperation med min fru, men jag kommer också rapportera om vad som händer på mitt jobb på Scania samt mitt egna företag, som handlar om marknadsföring. En person eller snarare ett djur som kommer ha en stor biroll i det hela är Lexus, som är en Maine Coon-katt. Ska försöka lägga upp lite bilder här framöver när jag har mer tid.
Idag den 7 januari har jag snackat med vänner och familjen, har känt mig lite nere idag. Tack och lov har man underbara nära som ställer upp i alla lägen och agerar bollplank och ger tips och ideér hur man ska gå vidare. Sedan jag var 18 år har jag hela tiden mer eller mindre återfunnits i ett förhållande. Behöver andas lite Tobbe-luft nu känner jag. Ska självklart träffa mycket folk, men undvika ett nytt förhållande under en obestämd tid.
Hursomhelst, ikväll är det grammisgalan eller man kan även kalla det "Fyllegalan". Undrar vem som skämmer ut sig i år?
Publicerad 2009-01-07 16:48:38 i Allmänt,
