En vecka i förkylningens tecken. Kämpar varje dag för att kliva upp ur sängen och bege mig till jobbet. Väl på jobbet trivs jag väldigt bra för närvarande, irriterande att näsan rinner och någon form av tonårsfinne lurar strax intill näsan. Störande. Nässpray, strepsils eller panodil gör ej sitt fullgoda jobb heller. Hursomhelst, i går fick jag drogtestas på Scania. De väljer slumpvis ut medarbetare att blåsa för alkohol och munprov för heroin, kokain, amfetamin, morfin samt cannabis. Om nio dagar får jag svaret. Hmm:)

Snusandet går bra, ligger på en dos på tio prillor/dag. Jag är fortfarande mer än nöjd. Och stolt.
Köpte hem lite kardemummakaffe med diverse chokladpraliner till min fina Rebecca idag. Myspys till "Bonde söker fru". I helgen ska vi åka till Uppsala för att hälsa på Dahlins. Adde har utlovat fin-öl och en hel del annat. Åker via buss denna gången. Gutt att bara slappa, läsa tidningar och småsova lite grann. Antagligen lär jag störa passagerarna med täppt näsa och snarkningar.

Nu ska jag se på teve och slappa lite och klaga lite mer;)

Mitt liv har vänts upp och ner. Fullständigt. Gått i tänkande tider om en förändring. Bli av med en last. Snus. Jag kan inte göra ett abrupt stopp, det klarar jag aldrig bara sådär. Från en dosa snus/dag a´24 prillor till 5/dag. Mellan abstinensen ersätter jag med Onico, ett nikotinfritt alternativ. Det fungerar alldeles utmärkt. Så här långt. De senaste dagarna har jag känt hur illa folk fiser på jobbet och hur fantastiskt gott det är med välkryddad köttfärssås. Lukt- och smaksinne har förbättrats oerhört. Biverkningar? Givetvis finns dom. Illamående, kramper i magen, sömnsvårigheter och varning för migrän. Stark abstinens gör sig påmind om vilket skit jag stoppat under läppen i över tolv år.
Att minska ett beroende med 80% på 24 timmar är jag mer än stolt över. Mäktigt. Tanken att vara så beroende av en drog att jag knappt klarar mig utan den skrämmer mig. Vad skulle man göra om man blev strandsatt i ett annat land? Kanske är det en trettioårskris som snurrar i luften? Kris eller ej, skten skadar mig och enbart mig. Denna "diet" på fem prillor om dagen ska jag hålla nu ett bra tag, jag är redan en vinnare i alla divisioner som kan spelas.

Det svåraste med att sluta kommer bli att inte ha en snusdosa i fickan. Det kommer bli det tuffaste. Eftersom jag fortfarande nyttjar nikotin finns den tillgänglig tillsammans med min nyfunna kamrat Onico Guarana så länge.

Vi var i Norrköping i helgen. Hos Hilda, Rebeccas mormor. Mycket trevligt, med mycket husmanskost och påfyllning av tallriken tre gånger/sittning. Vi spelade kort, såg säsongens sista Speedway Grand Prix och myste på stan. Återigen, som så många gånger för, lyckades jag ställa mig i paniksitsen igen. Tog en dusch, och i min egna lilla värld med lödder i huvud och kropp tog jag en titt ner. Mot golvbrunnen. Vattnet stod upp till vristerna. Stängde av flödet av vatten och öppnade duschkabinen. Till min fasa ser jag den brungröna trasmattan flyta förbi, likt "dörren" i Titanic. Vad gör man i detta läge? Någon? Den slarvigt slängda handduken på golvet var dyngsur, likt mina kläder jag skulle ta på mig. Enda undantaget var mina kalsonger. Hade ju varit lagom roligt att kliva ut, helt naken och osminkad.

Det slutade dock lyckligt, vattnet började rinna ner så fort jag hade stängt av vattnet.

Efter en turbulent vecka på jobbet (så här långt) åker vi till helgen mot Kumla igen. Och för att förtydliga detta uttalande, ska jag fortfarande inte besöka någon på anstalten. Däremot ska jag vara barnvakt. Skillnaden mellan dessa ovan nämnda enheter är några mil ifrån varandra.

Helgen som gick var Jonas och Adde med familjer i Mås för att besöka marken i Mönsterås. Lite oväntat och överraskande kom dessutom Rebeccas föräldrar ner till Småland för att umgås. Det var verkligen roligt och mysigt. Tog en pingismatch mot Jonas och det var sjukt jämt, som han tillslut vann. Gammal är äldst helt enkelt. Vi spelade även innebandy på en lite lugnare nivå eftersom att Adde har skadat ledbandet och gamlingen från Götet var med.

Torsdag och snart helg. Destination: Norrköping. Vi ska hälsa på Rebeccas mormor. Dessutom körs sista VM-deltävlingen i speedway på lördagen. Sedan återstår en evig längtan fram till slutet av april då hela cirkusen kör igång igen.

En sak som jag börjat irritera mig på, varför ska så många reklamfilmer ha med en massa animerade figurer som är jobbiga och äckliga? "Den lilla hungern" "Zendium tandkräm" "Pepcid Duo" "WC-duck"? Reklam är störande nog ändå.

Till sist får jag gratulera Elit Vetlanda till SM-guldet 2010 i speedway. Det tar emot att både i tal och skrift uttala mig om det. Men de var bäst. Dackarna förlorade mot bästa laget, tyvärr.