Efter sex timmars bilfärd från pärlan i väst, Göteborg anlände vi Mönsterås strax efter tjugoett. Väderleken spelade roulett, i synnerhet turen dit. Varning två hade utlovats av Sveriges Meterologiska Hydrologiska Institut men vädret kändes stabilt. Löftet om en stormvarning lyste med sin frånvaro och färden gick av stapeln strax efter klockan tio på morgonen efter att Rebecca genomfört en dundertentamen om blod och anatomi och x antal andra svåruttalade begrepp. Efter ett Gekås-besök stundade E6:an mot Götet och vädret och SMHI:s löfte var ett faktum. Storm. Rygg och nacke började ge vika, ögonlocken fylldes med grus och en tjatig radioröst på P4 tystnade när off-knappen trycktes in i ren frustration av hur långt jag skulle bli tvungen att köra utan fri sikt och fartdårar som trotsar alla fartgränser.

Slitna av färden fick vi ny energi av en fantastisk tacopaj av Rebeccas föräldrar. Sedan satt man utmattad med en likgiltig min, stirrade i tomma intet in i Vancouver-teven. Skönt ändå. Avkopplande. Lördagen brunchade vi på ett casino (!) väldigt gott. Blev bortbjudna på kvällen och ännu mera Vancover-teve framåt småtimmarna.

Nu väntar ytterligare en arbetsvecka, kurs idag i ämnet livsstil. Spännande.