Jerry och Julia har anlänt med deras, på dagen, en månad gamla son Alfons. Besökte dom på Oknö precis. Trevligt som vanligt, speciellt deras löfte om vända hemåt till Sverige. Nu sitter jag och filosoferar lite medan fönstret i badrummet ska torka in den vita, halvblanka färgen. Nöjd. För det blev bra. På vägen hem från Oknö, mötte jag ett "Mönsteråssyndrom" igen. En snygg och sofistikerad cykelbana på vänster sida och en cyklist mitt i vägbanan. På stora vägen alltså. Är det så fruktansvärt svårt att cykla där då? Fick höra att det råder fiskeförbud på samtliga badbryggor runt Oknö. Tja, det tänker jag skita i så länge inte någon börjar bada på 75cm djup eller näcka i vassen, där ett eventuellt ett drag skulle kunna fastna. Så länge man cyklar på vägen så får annat folk finna sig i det. Mönsteråsare verkar tro att köpingen ligger bortom alla gränser av SverigeRikesLag-boken. Gör som du vill, allt är tillåtet. Jag gör som alla andra, och kanske har jag blivit inspirerad eftersom jag bor här? En och en halv vecka återstår av semestern. Disponerar tiden med tre dagars fiske. Två dagar med PK och Tomas, den tredje med ovan nämnda Jerry. De andra dagarna ska jag försöka uppnå en hög kreativitet här hemma med målning och diverse andra hushållssysslor. Hoppas kunna få några timmar med frun som jobbar i princip hela tiden. Min förhoppning till nästa års semester är att tågluffa i Europa. Det siktar vi på i alla fall. Nu blir det diskmaskinen.se